Det obalanserade samhället.

Jag har förmånen att få konfronteras med två olika världar i min vardag. Två olika världar som lever i samma värld! Jag ser genom mitt arbete människor som lever på ekonomiskt bistånd och genom politiken människor som är förmögna.

Just nu sker en ökad obalans. Som jag ser det skapas i rask takt ett samhälle där inte samhällets skyddstäcke täcker alla. De i marginalen får högre och högre krav på sig att ”göra rätt för sig”. Ju längre in i cirkeln av ekonomiska välmående ju mindre krav på solidaritet och etik.

Jag ser från min politiska arena hur ekonomiskt välbeställda idogt ställer krav på samhället. ”Om inte kommunen ställer upp så flyttar jag mitt företag.” Eller ”Jag har gjort så mycket för samhället så jag är värd att få bygga mitt hus var jag vill”. Eller, det som värre är, då pengar används till advokatarvoden för att driva saker i den riktning som gagnar den enskilde förmögne eller dess likasinnade utan moral och ett samhällsansvar.

Jag ser från min roll som socialsekreterare hur samhället ställer krav på ”socialbidragstagare” Krav som inte är rimligt att uppfylla. Jag skulle föreslå alla att försöka leva i dagens samhälle på det ekonomiska bistånd som man får av kommunen dvs. socialbidrag.  Det är omöjligt menar jag. Iden med bidraget är ju att det ska vara tillfälligt och vara en hävstång att orka komma in i cirkeln av ekonomiskt välstånd. Samhället är mycket dyrare att leva i än vad bidraget täcker. Ett samhälle som skapas av de rika. Dator, körkort, bil, kontakter i arbetslivet, rätt vård. Allt detta och mer har de som hamnat i marginalen inte tillgång till.

Jag vill bara genom detta blogginlägg lyfta detta faktum och benämner det för vad det är. Jag hoppas att Centerpartiet på riksplan ser och vågar ta tag i detta problem. Näringslivet driver att ge företagen avdragsrätt donationer för välgörenhet. Kanske det hade varit en väg.

I boken ”Den nya överklassen” av Bengt Eriksson( http://hd.se/ledare/2011/02/06/men-den-som-havdar-att-aptiten-man/ ), stöter jag på Sigrid Rausing. Hon är en av Englands rikaste kvinnor. Hon har i motsats till Kamprad valt att på ett strukturerat sätt dela ut av sin förmögenhet där i samhället det behövs. Bland annat mot orättvisor och korruption.

 Hon verkar inte göra det för att få ta emot medaljer eller utmärkelser (eller för att få igenom ett bygglov) utan för att hon ser att pengarna kan göra en bättre värld. Hon framstår som udda, när hennes sätt att använda sin förmögenhet istället  borde vara det normala.

"Om man är förmögen ska en del av kapitalet gå tillbaks till samhället".