Ur TRAFIKVERKETS UTREDNING

Ur TRAFIKVERKETS UTREDNING . Läs själv även beräknad kostnad kostnader finns med i utredningen.

2.34 Framtida persontrafik

Efter öppnandet av Hallandsåstunneln är ingen trafik inplanerad på den befintliga sträckan över

Hallandsåsen mellan Förslöv och Båstad N. Den nya Pågatågstrafiken som föreslås innebär att

Pågatågen fortsätter norr om Ängelholm till Förslöv alternativt vidare på befintliga banan till Grevie.

Samtliga Pågatåg förlängs norrut med timmestrafik och med halvtimmestrafik i högtrafik.

Skånetrafiken har även planer på tåguppehåll i Skälderviken/Barkåkra.

Skånetrafikens förslag till trafikering innefattar en sammankoppling av den nya Pågatågslinjen med

Pågatågslinjen Helsingborg-Åstorp3. Det innebär att Pågatågen till/från Malmö vänder i Helsingborg.

Antal tåg/ timme och

I samband med den nya Pågatågstrafiken planerar Skånetrafiken samla busstrafiken på Bjärehalvön till

en linje som tillsammans med Pågatågen ersätter samtliga dagens busslinjer. Busstrafiken kommer

liksom Pågatågen i rusningstrafik ha 30-minuterstrafik och övrig tid timmestrafik.

Kollektivtrafikförsörjning av de mindre orterna planeras ske med närtrafik genom beställningstrafik.

Dragningen av den nya busslinjen Torekov-Båstad anpassas så att den ansluter i Grevie alternativt i

Förslöv (svart linje, se figuren nedan). Vid anslutning i Förslöv kan en komplettering med någon

direkttur per dag mellan Torekov och Båstad bli aktuell (streckad linje). I Båstad N är bussen anpassad

till Öresundstågen (grå linje) och busslinjen kan därmed även fungera som matarbuss mellan centrala

Båstad och Båstad N.

Regional utveckling och ortsutveckling

Med Pågatågstrafik till Grevie enligt UA1 ökar tillgängligheten (med antaget positiv effekt på

utveckling och tillväxt) söderut för stora delar av Bjärehalvön med nya direktförbindelser från Grevie

och Förslöv till Helsingborg. Torekov får förbättrade bussförbindelser till både Grevie, Förslöv och

Båstad.

Även om UA2a och UA2b har värderats lika när det gäller effekten på ortsutveckling har UA2a med

hållplats centralt i tätorten fördelar gentemot ett hållplatsläge perifert i tätorten (UA2b). Dessa fördelar

är bland annat stor tillgänglighet till centrumfunktioner och bostäder samt ökad trygghet när

hållplatsen finns i befolkat område. UA2b har däremot en fördel när det gäller tillgängligheten till

arbetsplatser.

Grevie har en förvärvsarbetande dagbefolkning på över 1000 personer. Förbättrad tillgänglighet för

dessa som en effekt av UA1 är positivt för näringslivet.

 UA1= tåg till Grevie, 

UA 2a= Förslöv; station i centrum, UA2b= Förslöv; station Förslöv väst 

6.4 Trafikverkets slutsatser

Trafikverket förordar att UA1 utreds vidare, dvs en förlängning av Pågatågstrafiken norr om

Ängelholm till Grevie med uppehåll i Barkåkra och Förslöv C. Detta alternativ bedöms vara det som i

utvärderingen ger mest positiv effekt och högst transportpolitisk måluppfyllelse. Sammantaget bedöms

en förlängning av Pågatågstrafiken norr om Ängelholm till Grevie vara ett viktigt

samhällsbyggnadsprojekt som skapar förutsättningar för utbyggnad i stationsnära läge och förbättrade

pendlingsmöjligheter för hela Bjäreområdet. Även Skånetrafiken har kommit fram till att en

förlängning till Grevie har många fördelar gentemot andra trafikeringsalternativ.

Optimal nivå på de reinvesteringar som bör göras kan fastställas först efter noggrannare inventeringar

av standarden på dagens anläggning samt en driftsekonomisk kalkyl som beräknar de löpande driftoch

underhållskostnader som uppstår vid olika reinvesteringsnivåer. UA1 låg och UA1 hög kan i detta

sammanhang ses som min- respektive maxnivåer för reinvesteringar.

Det befintliga skicket på anläggningen beror på att det långsiktiga underhållet har minimerats eftersom

banan planerats att stängas för trafik när Hallandsåstunneln färdigställts. I praktiken kommer därför

kostnader som hör till drift- och underhåll av Västkustbanan att belasta en framtida Pågatågssatsning

till Grevie.

Pågatågssatsningen påverkar förutsättningarna att köra godstrafik på befintliga Västkustbanan positivt

genom att banan hålls öppen för trafik. Samtidigt begränsas möjliga tåglägen för godstrafiken i

högtrafik. Om ett industrispår till Lindab AB i Grevie blir aktuellt i framtiden kommer det också

finnas begränsningar i möjligheter till växelrörelser för godstågen på stationen. En anslutning till

linjen söder om Grevie kan vara att föredra.

UA2b avfärdas på grund av:

• kapacitetsproblem, framförallt konflikter med södergående godstrafik

• konflikt med planerad anslutning från Västkustbanan till ny lastnings- och lossningsplats

• att hållplatsläget är sämre ur tillgänglighetssynpunkt för boende i Förslöv


(Se ev. vidare blogg från 13 februari)

Konfliktens Israel?

Klagomuren och Klippmoskén.

Jag har varit på resa i Israel. Vi besökte Jerusalem. Gamla Jerusalem, innanför murarna. Där inne enas fyra folkgrupper. Kristna, muslimer, judar och kristna armenier.

I gamla Jerusalem hörs kyrkklockor tillsammans med bönerutrop från minaret. I Jerusalems judiska del finns synagogan med ett muslimskt minaret som närmsta granne. Minaretet är byggt av en mor till sin judiske son som valt att konvertera till islam. Jag undrar var är konflikten mellan religionerna?

Klippmosken var tillgänglig för alla fram till dess att  Israels premiärminister Ariel Sharon  valde att göra ett politiskt utspel vid moskén.

” Sharons privata bosättning i Östra Jerusalem var en provokation. Ett stenkast därifrån provocerade han fram ett nytt palestinskt uppror, år 2000, genom ett besök på Tempelberget, muslimernas heliga Haram al-Sharif, platsen för såväl Klippmoskén som Al-Aksamoskén. Sharon hade varnats av både palestinska och israeliska säkerhetstjänster för att ett besök skulle utlösa våld. Strax innan hade fredsförhandlingarna kollapsat i Camp David. Men Sharon struntade i varningarna - och ett brutalt krig följde.”

Sharon gav bort Gasa för att ta resten.

Efter Sharons "besök"  får endast muslimer gå in i Klippmosken. Man undrar. Är det religionerna som strider mot varandra eller är det män med makt

(och några kvinnor)  som uppviglar folk till motsättningar. Jag bara undrar? 

Synagogan med ett minaret som granne.

Det obalanserade samhället.

Jag har förmånen att få konfronteras med två olika världar i min vardag. Två olika världar som lever i samma värld! Jag ser genom mitt arbete människor som lever på ekonomiskt bistånd och genom politiken människor som är förmögna.

Just nu sker en ökad obalans. Som jag ser det skapas i rask takt ett samhälle där inte samhällets skyddstäcke täcker alla. De i marginalen får högre och högre krav på sig att ”göra rätt för sig”. Ju längre in i cirkeln av ekonomiska välmående ju mindre krav på solidaritet och etik.

Jag ser från min politiska arena hur ekonomiskt välbeställda idogt ställer krav på samhället. ”Om inte kommunen ställer upp så flyttar jag mitt företag.” Eller ”Jag har gjort så mycket för samhället så jag är värd att få bygga mitt hus var jag vill”. Eller, det som värre är, då pengar används till advokatarvoden för att driva saker i den riktning som gagnar den enskilde förmögne eller dess likasinnade utan moral och ett samhällsansvar.

Jag ser från min roll som socialsekreterare hur samhället ställer krav på ”socialbidragstagare” Krav som inte är rimligt att uppfylla. Jag skulle föreslå alla att försöka leva i dagens samhälle på det ekonomiska bistånd som man får av kommunen dvs. socialbidrag.  Det är omöjligt menar jag. Iden med bidraget är ju att det ska vara tillfälligt och vara en hävstång att orka komma in i cirkeln av ekonomiskt välstånd. Samhället är mycket dyrare att leva i än vad bidraget täcker. Ett samhälle som skapas av de rika. Dator, körkort, bil, kontakter i arbetslivet, rätt vård. Allt detta och mer har de som hamnat i marginalen inte tillgång till.

Jag vill bara genom detta blogginlägg lyfta detta faktum och benämner det för vad det är. Jag hoppas att Centerpartiet på riksplan ser och vågar ta tag i detta problem. Näringslivet driver att ge företagen avdragsrätt donationer för välgörenhet. Kanske det hade varit en väg.

I boken ”Den nya överklassen” av Bengt Eriksson( http://hd.se/ledare/2011/02/06/men-den-som-havdar-att-aptiten-man/ ), stöter jag på Sigrid Rausing. Hon är en av Englands rikaste kvinnor. Hon har i motsats till Kamprad valt att på ett strukturerat sätt dela ut av sin förmögenhet där i samhället det behövs. Bland annat mot orättvisor och korruption.

 Hon verkar inte göra det för att få ta emot medaljer eller utmärkelser (eller för att få igenom ett bygglov) utan för att hon ser att pengarna kan göra en bättre värld. Hon framstår som udda, när hennes sätt att använda sin förmögenhet istället  borde vara det normala.

"Om man är förmögen ska en del av kapitalet gå tillbaks till samhället".

Varför dröjer kommunens beslut om en pågatågstation till Grevie?

I tre år har Skånetrafiken väntat på att kommunen ska ge besked. Tåg till Förslöv är redan bestämt, där väntar man bara ett besked om stationen ska ligga i Förslöv eller ute vid tunneln.

I två år har kommunalrådet hänvisat till Trafikverkets och Trivektors utredning. Nu är den här sedan ett halvår tillbaka och fortfarande velar kommunen om besked.

I detta ärende florerar det olika skäl till varför kommunen inte ger klartecken till två Pågatågstationer i kommunen. Jag vill här bemöta dem.

-        -  Grevie eleverna till gymnasieskolan väljer kanske Ängelholm före Båstad gymnasium om det blir pågatåg från Grevie söder ut: Mitt svar. En långsiktig infrastruktur satsning kan inte avgöras av hur en handfull elever väljer gymnasium. Detta är en långsiktig satsning för att ha ÅRETRUNTBOENDE i HELA kommunen. En station i Grevie hade fram för allt lyft fram Västra Karup och intensifierat den kollektiva busstrafiken (enl. Trafikverkets utredning)

-          - Hur det ska finansieras är inte klart. Mitt svar: Börja undersöka vilka möjligheter som finns. Varför väntar kommunen år efter år med detta initiativ? Varför undersökers inte möjligheten att söka stödpengar? Tror man att tågtrafiken söderut är viktigt för Bjäres utveckling de närmsta 50 åren eller ej? 

-        -   Det finns en dominerande markägare i Förslöv som anser att Förslöv ska vara ändhållplats norrut. Mitt svar: Kommunen kan inte ta hänsyn till enskilda markägares önskemål i långsiktiga infrastruktur frågor.

-          - Är det så att det från vissa håll planeras (drömmer om) att slå ihop Ängelholms och Båstad kommun och då ha den ”arbetande skattebetalarbefolkningen” boende mellan Ängelholm och Förslöv-Hemmeslöv. Resten av Bjäre hade då blivit en ”turist appendix ”. Ett område för tillfälliga besökare. Mitt svar; Lägg upp frågan om en sammanslagning på bordet och låt oss diskutera den offentligt!

Skånetrafiken får inga konsekvenser av att vi avstår deras erbjudande om två pågatågstationer. Det är endast vi själv som om fem år kan säga; Varför lät vi utvecklingen av yttre Bjäre avstanna?

PS. Jag hittade idag i mina pappershögar ett svar på en insändarefrån den 24/8 2009 från Anette Åkesson, Ingemar Jönsson och Ina Angel. Där där kunde man läsa att;
" Tre parter är involverade; förutom kommunen även Skånetrafiken och Banverket. Kommunen tar initiativ till en utredning för att all fakta ska finnas tillgänglig innan politiskt ställningstagande. Självklart ska även allmänheten informeras om vad alternativen innebär, med eller utan en pågatågstation i Grevie". De skriver även att en stor nackdel, om tåget går till Grevie, blir en minskad busstrafik. Detta är helt fel. Den blir bättre enligt utredningen.

Det är hög tid för ett informationsmöte för allmänheten. När kommer det? Vad väntar de på?

Varför alla dessa diagnoser?

I mitt arbete har jag stött på personer som har haft tio olika psykiska diagnoser på sin resa genom livet . Diagnoser de fått på grund av ett dåligt psykiskt mående eller bara ibland av att de inte uppträtt som förväntas. Varför lägger man så stor möda att leta upp olika namn på ”avvikande beteende”?  En anledning skulle ju naturligtvis vara att det underlättar att ge ”rätt” hjälp. Exempelvis ge rätt medicin. Men om man byter diagnos blir ju den ”rätta” medicinen plötsligt fel! 

Ofta har diagnossättningen börjat i skolan. Jag undrar om man inte i skolans värld blivit lite smittad av ”diagnossjukan”. Om en elev inte presterar i den takt som läroplanen (ett pappersdokument) säger så utreds man och får en diagnos. Man kan ha alltifrån dyslexi, ADHD till lätt utvecklingsstörning. I flera fall har det ju visat sig att barn placerats i särskola med diagnosen lätt utvecklingsstörning och att det efter några år visat sig vara ”fel diagnos”.  Att så stora övergrepp på en liten människa inte diskuteras och upprör mer, det förstår jag inte.

Jag tycker det är synd (och fel) att man lägger så stor vikt vid att leta upp diagnoser (och stoppa folk i fack) både inom psykiatrin och skolan, och så lite tid till att titta efter vem just den personen är och hur den har det omkring sig. Vi lägger så stor kraft vid att likrikta alla oss människor. Man borde heller bara se personen och fråga; Vad behöver just du för att klara dig så bra som möjligt genom livet? 

Objektiva utredningar. Finns det?

Varför görs utredningar? Jo, för att ta reda på hur saker förhåller sig. Om det fungerar bra eller dåligt eller om något behöver ändras för att det ska bli bättre. Men hur vet jag som fritidspolitiker att utredningarna i sin linda är förutsättningslösa? Igångsatta utifrån en nyfikenhet på att ta fram sanningen, vad den än kommer att visa.

Det är flera faktorer i val av utredare som jag under åren har funderat över. Exempelvis var det så att Miljö konsekvens beskrivningen (MKB) över Påarps golfbana gjordes av Ramböll. Ramböll anlitades samtidigt för M. Paulssons golfprojekt i Bara. Vid det tillfälle då MKB för Påarp gjordes, stod det att läsa på Rambölls hemsida att PEAB var en av deras största kunder. Min undran är hur det i praktiken fungerar. Kan ett företag som har en avsevärd del av sina uppdrag från en uppdragsgivare vara objektiv? Har de ”råd” att vara helt objektiva utan att riskera att förlora en stor kund? Som politiker är det oerhört viktigt att ALLT, både bra och dåliga saker, tas upp och belyses.  Om utredningarna undanhåller viktig fakta blir besluten fattade på fel och orättvis grund. Pengarna styr besluten eftersom det är företaget som beställer MKB som betalar för MKB.

I en kommun kan de som beställer en utredning bestämma hur uppdraget formuleras och vem som får uppdraget. Beroende på utredarens erfarenheter, referenser och nätverk sker alltså ett urval om riktning. Genom att välja utredare kan man alltså i praktiken välja hur utredningen ska mynna ut.

Jag vet att total objektivitet inte finns, vi människor är människor och inte robotar, men jag tycker att det talas för lite kring dessa ”problem” när utredningar beställs eller rapporteras. Det är bara de ”invigda” som vet var lojaliteter hos utredare ligger. Det borde redogöras i utredningarna genom en referenslista.

Just nu låter Båstads kommun utreda det nya näringslivsbolaget, BNAB.