Jag tycker inte om att svara på anonyma insändare. Då jag började ifrågasätta ”Paulsson - projekten” Öllöv- och Påarps golfbana, FÖP Norrviken –Kattvik och därefter Stenbrottet var det i princip uteslutande anonyma skribenter som skrev både det ena och andra negativa mot mig och mina åsikter. Ibland var det nästan komiskt eftersom de ofta använde samma fraser när de ifrågasatte mina åsikter. Man fick en känsla av att de alla suttit runt ett bord och blivit dikterade vad de skulle tycka om ”den där Janet Gunnarsson som inte fattade att man inte ifrågasatte ”bygdens söner””. Jag upplevde det som att det var personer som inte tänkte själv som skrev anonymt. Utan personer som valde att stå och gläfsa vid herrens fot i förhoppning att han skulle kasta till dem ett ben om de skötte sig. Varför skulle de annars vara anonyma? Den enda anledningen till att vara anonym skulle då vara att det kan vara farligt för egen del att nämna sitt namn.
En av de kloka ord jag har på min anslagstavla lyder: ”Min definition av ett fritt samhälle är ett samhälle där det är ofarligt att vara impopulär” (Adlai E Stevenson) Under den tid jag har ifrågasatt Mats och Erik Paulssons projekt, där de mer eller mindre har en del i, har jag mött mycket ilska. En ilska som jag först blev mycket förvånad över och därefter kände stort obehag inför. Jag läste ofta mitt ”kloka ord” för att inte backa för min känsla av obehaget. Människor som tidigare hälsat på mig undvek min blick och personer jag trodde var mina vänner kom fram och sa att jag skulle sluta vara dum mot Mats och Erik. De blev ledsna över mina åsikter. (Så är det inte nu. Tvärt om. Nu upplever jag ett mycket positivt bemötande när jag är ute bland folk)
Jag förundrades över den ilska och irritation som under en period jag upplevde riktades mot mig som person. Jag fick även hotbrev i brevlådan. Om man hade ifrågasatt det jag tyckte hade det varit en sak, men jag möttes hela tiden av irritation över att jag inte höll med Erik och Mats Paulsson. De som visade sitt avståndstagande från mig viste (då de inte var anonyma) inte vad Projekten igentligen gällde. De hade åsikten att om Mats och Erik föreslog något så är det bra!
Naturligtvis är det inte så. Det de föreslår är DERAS förslag på vad som är bra utifrån SITT entreprenörskap. Deras planer ska sedan vägas in i hur det påverkar andra människor runtomkring, naturen, lagar och inte minst vilken konsekvens deras idéer får för samhället på lång sikt. De projekt som inte håller måttet ska få ett nej i kommunen. De dåliga förslagen ska bort. Att tro att Mats och Eriks förslag då de lämnas in redan har gått igenom ovanstående kriterier är fel. Deras förslag var, då vi (Bjäre i Balans) började ifrågasätta deras planer, helt utifrån deras egen möjlighet att tjäna så mycket pengar som möjligt på iden. Naturligtvis. Hade de gjort annat hade de inte varit miljardärer idag och heller inte så stora inom byggbranschen. De gör sitt jobb. Politiker och andra berörda av deras planer ska göra sitt. Ifrågasätta så förslagen får balans.
Jag, och andra som ser vilket otroligt inflytande brödarna har över stora delar av Skåne och resten av landet, brukar fantisera om att ge de båda bröderna två kurser i present. En i Sociologi och en i Naturkunskap. Det hade varit en dröm att få se Mats och Erik vandra utmed Bjäres kust tillsammans med Sven Hernborg och genom hans ögon få uppleva Bjäre. Undrar vilka projekt som då föreslagits?
