Idag, mitt ibland styrketräningsmaskinerna, mötte jag två kvinnor i min egen lagom mogna ålder. Kvinnor som man märkte var "duktiga" kvinnor. Kvinnor som haft ansvarsfulla arbeten, varit engagerade i föreningar och uppfostrat barn. Samtidigt naturligtvis. De hade båda drabbats av hjärtinfarkt. Infarkter som kommit i samband med en allmän utmattningskollaps. Vad är det i våra moderna, ekonomiskt oberoende, bekväma samhälle som gör detta mot dessa kraftfulla människor. Vilket resursslöseri för vår samhälle!!!
Men det jag vill säga var inte det. En av kvinnorna, som haft en ansvarsfull post i en av Sveriges största banker, sa något som fastnade hos mig. Hon sa; "Vår bank hade mycket fina etiska regler, vi vann till och med flera priser för dem, men vad hjälper det om företaget inte har någon moral."
Är det den förlorade moralen, som sprider sig som cancer i alla skikt i samhället, som gör att vårt välfärdssamhälle håller på att falla sönder?
Ett exempel på brist på moral stötte jag nyligen på då jag var med en klient i Tingsrätten. Försvarsadvokaten hade inte bemödat sig med att ens prata med klienten före rättegången, trots att det fanns risk för fängelsestraff. Helt mot reglerna för vad en försvarsadvokats uppgifter är. Trots denna begärde försvarsadvokaten ut 30 000 kr från Tingsrätten (mina skattepengar) för sin "1 timmesstund" i rättsalen. Hur står det till med moralen?
